Nu är ridningen kul igen!

Äntligen! Det känns roligt att ha häst! Efter en massa tråkigheter med Ivona så kändes det nästan som att jag ville ge upp hästägandet och börja samla frimärken istället. Men sedan av en slump kom jag på banan igen! En bekant bad mej lägga in en annons på Svenska Ridtravarförbundets hemsida, hon skulle göra sej av med sin häst. Sagt och gjort, någon månad senare träffade jag henen igen och hon hade fortfarande inte blivit av med hästen. Inte tänkte jag mer på det utan puttade upp annonsen så den blev aktuell igen.... Men någonstans började en tanke gro, kanske var det där fux stoet hästen för mej?! Lagom gammal, lagom stor, snäll och riden mycket. Jag hörde av mej och sa att jag kanske var intresserad. Praktiska saker var tvungna att fixas en lättare "förankring" i hemmet ordnades... Och så kom dagen då vi skulle hämta "hästen", snön yrde och det hade kommit minst 1 decimeter under natten. Anna trode inte att jag tänkte ge mej ut på vägarna men jag har inte tyckt att väder och vind hejdar mej. Hmmm, hade heller aldrig dragit transport med den takrasdrabbade Kia´n. Vi kom iväg, i Nora plockade vi upp min vän Laila som hittade ute i Noraskogarna, vilket vi aldrig hade gjort, trots en nogrann beskrivning. Mitt i en brant backe tar det stopp och ekipaget slirar, då tackar man för 4wd, och så var det bara att knapra sej uppför. Några skarpa krökar, lite fler backar och sedan in på en skogsväg.... framme!
Vid ett träd stod hon bunden, blöt, liten och spinkig <3! Hon var mycket mindre än jag anat men såg otroligt snäll ut. Jaha, det var inte så mycket att fundera över, syna henne i sömmarna fick jag göra hemma tänkte jag, ute föll snön ymnigt fortfarande. Den lilla snälla hästen klev på transporten utan att blinka, vilket jag bara det kunde ha köpt henne för. Veckorna har gått och vi har provat på lite av varje, dressyr, NH, löshoppning, tömkörning mm. Jag tror inte att hon sett en bom innan hon kom till mej men det tog bara ett par gånger så var de inte konstiga längre. Hon känns som hon går från klarhet till klarhet och jag känner att det här här hästen för mej! Äntligen!!!
Och Ivona då? Hon går i hagen och skrotar, hon lider inte det minsta av att inte vara den som är i focus när det gäller träning. Hon ska få göra de kul sakerna hon gillar och jag kommer kolla upp hennes rygg igen och ta beslut efter det. Lycka vore att få ett föl efter Ivona, en liten krabat med vackert steg, med sin mammas stora hjärta och mjuka sätt, men utan sin mammas otroliga envishet!


Zikta in da house!

Jo då, nu nu är vi med valp! Hade nästan glömt hur det var, men får lite flashbacks tillbaka till den tiden då kidsen var pyttisar, man smyger runt och tycker inte man får nåt gjort.... Mackan har sovit i sovsäck på golvet i köket i två nätter och tycker att det är bra. Jag är tveksam men tycker det har varit helt OK att krypa ner under duntäcket med Tiger och vetevärmaren (är frusen). Katterna har visat sej från sin bästa sida och bjuder ordentligt på sej själva i form av att låta sej jagas och gnagas på. Tiger är så tålmodig att Richard börjat bli lite orolig. Själv är jag jätte peppad på att åka på utställning! Hur som helst är Zikta en liten modig och glad tjej som jag hoppas vi får en massa kul med.



Long time....

Oj, här är jag inte så aktiv... Kanske bör uppdatera lite för det är iallafall några som verkar kika in här då och då.
Vad har hänt... Börjar där jag slutade:
Zilla: Hon står nu snyggt och prydligt på hyllan (kremerad), vi saknar henne men har vant oss vid två hundar. Marcus var lite orolig över om han skulle tröttna på jakten så han gav sej ut snabt igen och har jagat med Tusse en hel del under vintern. Hon verkar vara till allas belåtelse och har gett mat på bordet åt några iallafall. Tim och Tusse har annars övergått till att bli "soffhundar", ingen rastgård längre:-).
Ivona: Jag kände att jag tröttnat helt på ridning och krångel och så under december var hon utlånad. Kan tänka mej att hon tyckte det var kul med lite nya saker att titta på och någon annan som red. Nu är hon tillbaka på hemmaplan och vi väntar på lite mildare väder så ridningen kan komma igång på riktigt.
Jobb: Jag tycker det kickade igång riktigt bra på Lanna, hade fler kunder än vad jag tänkt mej och jag hoppas på en kul säsong. Kommer troligen få göra en del inhopp i köket och det skulle vara kul att kombinera kök och hud på samma arbetsplats. 
Ny hund: Vi har tingat en ny liten Jämtflicka från Nore Långmon´s kennel. Pappa är SJ(LÖ)CH NORDUCH FIJCH INTUCH Nore Långmons Knut och mamma är NORDUCH SJ(LÖ)CH FIJCH Boråsens Fanny. Jag hoppas att jag kan få skutta runt lite i utsällningsringarna framöver. Nån gån i veckan ska vi åka och välja våran valp.
Jul/Nyår: Gick bättre med julen i år, är inget fan av att åka runt och passa tider mm på julen... Jag var focuserad på god mat och då kunde jag andas lugnt. Jag fick en toppenjulklapp av Marcus, en Nikon D60 som jag har mycket kul med. Nyåret firade vi som vanligt med garnnarna. A-K och Marie gjorde ett sammarbete och bjöd på god mat och trevlig underhållning. Chips och dipp var som vanligt mest uppskattat.... Min kväll slutade vid fyrverkerierna då Tim inte gillar smällare och jag skulle upp i ottan och jobba.
Nya året: Vad händer? Inte vet jag.... mer än att jag hoppas min företagsregistrering om de tappat bort ska gå igenom, att jag kan börja rida ordentligt, att det kanske blir en beach -10 (vilket jag tvivlar på...), och att vi får vara friska och glada (präktigt va!)!

Våran fina, jobbiga, duktiga Zilla......

..... finns inte med oss längre.




Tillbaka i ny fräsch tappning :-)

Har haft en down period i skrivandet, skola, jobb, privatliv har tagit sin tid i anspråk. Men, men nu händer det saker!
Kan berätta att jag är helt nyexaminerad Ekologisk hudvårdsterapeut, det går inte av för hackor! Efter ett år av slit, på många plan, så känns det här urskönt! Jag har hittat helt rätt, att få jobba med människor på det här sättet är underbart. Som ekologisk hudvårdsterapeut ser man inte bara den hud man har framför sej utan jobbar på ett holistiskt synsätt. Hela du ska må bra när du kommer från min behandling!

Allt började med en envis Mary Kay försäljare.... Hud och skönhet har alltid varit min grej, det vet ni som kände mej som liten ;-). Jag tänkte att det där med att få jobba med hud skulle vara kul och jag blev medbjuden på en den ena en den andra av hallelulja mötena med Mary Kay. Rosa var inte min grej och att applådera för allt kändes urfåningt, att få en rosa Merca var ingen flickdröm värd att kämpa för heller.... Produkterna jag använde gav mej ingen "aha upplevelse" måste jag villigt erkänna också. Och så det viktigaste av allt, jag ville ha en "riktig" utbildning om jag skulle sälja något. Jag ville inte göra det för att om jag tjänade si och så mycket så kunde jag få en diamant ring, utan för att jag trode på produkterna. Efter lite letande så hittade jag till slut den naturkosmetiska utbildningen Axelsons Stockholm erbjöd. Det blev lite panikartat på vissa plan, det är inte "bara" att lämna barn, häst, jobb mm (Mackan klarar sej...) en vecka i månaden under ett år, men vips satt jag där i skolbänken.
Jag har under detta år upplevt en massa ångest, glädje, tårar och skratt, och summan av kardemumman har det varit värt allt! Jag har genom mitt nya holistiska synsätt ransakat hela Mirre, vilket inte varit nån dans på rosor men jag är på väg att landa i mej själv och det jag gör. Jag tror stenhårt på mina prylar och produkter och det var en underbar känska att städa badrummet på Nivea, Yves Rocher, Mary Kay och annat petrokemiskt junk och få ställa in olivolja, socker skrubb, produkter från Urtekram, Weleda och Primavera på hyllan. Jag har träffat underbara nya vänner och våran lärare Lena Losciale, som ger mej tårar i ögonen när jag tänker på henne, bra tårar alltså....

Vad är då skillnaden? Naturkosmetik innehåller förnyelsebara råvaror som är baserade på kallpressade vegetabiliska oljor, eteriska oljor, vaxer, leror samt örter. Innehållet kommer från växtriket och innehåller inga animaliska produkter, parabener, mineraloljor, naturidentiska produkter eller syntetiska parfymer.
Som ekologisk hudvårdsterapeut ser jag huden som en spegling av ditt inre, jag läser av din hud för att sedan gå vidare med resten av din kropp. Huden är vårat största organ och den äter, ger skydd mot kyla / värme och andas, det du smörjer på den absorberas i kroppen och då gäller det att ge den så bra och nyttig mat som vi bara kan.

Jag är i startgroparna med mitt egna företag och har fått ett underbart erbjudande av Jenny och Henrik på Lanna Lodge www.lannalodge.se att få jobba på deras spa. Lanna känns som hemma för mej då jag har huserat där som "Mirrushka i köket", mitt namn som kock.... -Alla är värda ett bra smeknamn, sa min dåvarande kökschef :-)

.... Men om jag tänker till lite på det där med att jobba mej till en bil kanske det inte är så dumt endå.... men då blir det en Ford Mustang sent -60 tal, svart med flames i lavendelfärgad metalic, mums!!!!

 


Hur man fångar en apa med en tiger.

Så fort jag råkar vara borta mer än 24 timmar, ibland mindre, så händer det grejer i huset. Tiden brukar stå still, alltså, man kan säga att det INTE händer nåt också men det är ju irriterande det också. Iallafall, denna gången möts jag av en vidöppen dörr och massa glada innekatter på trappen.... Alla räknas in, alla utom Apan, såklart! Familjens skyggaste och osocialaste. Jag tycker väl att Mackan ska hjälpa till med letandet men han tänder grillen istället. Jag tar istället hjälp av ett säkert kort, Tiger. Efter lite spanande dyker en svart skugga upp i hallonsnåret, och lika snabt försvinner den. Tiger och jag slår läger och en granne cyklar förbi och undrar varför jag sitter apatisk i ett lite udda hörn av trädgården. Efter en stund hör vi prassel i hallonen men man ser ingen Apa, Tiger gör en enkel framryckning och det utväxlas lite -Mjau i buskaget. Och så kommer hon ut, tyvärr är jag för sakta i själva infångningen och hon springer till nästa buskage, jättestora Paradisbusken. Tiger och jag börjar om igen, sitter tysta, han talar snällt med henne, går fram och nosar, kommer till mej igen, Apan pratar från busken..... Det är då jag kommer på grillen, det ligger ju lax på den. Jag nappar åt mej en bit och med en väldigt hungrig Tiger i hasorna så sätter vi oss och väntar. Nu börjar det hända saker, det rör sej i busken och jag mutar Tiger så det ska smaska lite lockande. Japp, napp direkt, ut kommer en hungrig Apa. Jag är snabbare än vinden när jag får tag i henne och med några rispor och lite blod (på mej alltså) kommer hon in i tryggheten igen.
Tiger och jag får några dagar senare utveckla vår teknik i att fånga Apa, denna gång med lite tonfisk och en ficklampa.


Ja, man behöver ju inte ta i.....

Skulle köra kidsen in til Farbror Barbro i dag och nån stans på vägen mellan Fjugesta och Berga känner jag att det kryper på benet, jag tittar ner och ser att det är ett djur. Hade noterat en stor och getingliknande varelse i bakrutan tidigare på morgonen men efter som jag hade haft rutorna nervevade trode jag att denna var försvunnen. Jag skriker till, bilen vinglar lite, ungarna frågar vad det var men hör mej inte för radion skvalar. Jag stannar vid avfarten till Äggboden och Richard ber mej sänka så han kan höra vad jag säger. -Jag har världens största djur på benet, säger jag . Det visar sej dock va en ganska liten humla. -Vad är det för djur, säger Richard? -En humla! Till svar får jag -Du sa ju världens största djur!!!!! Det är ju blåvalen?????
Sedan blir det tyst, de tycker nog redan att mamma är en tönt....


Sommarbilder del 1

 





































    

Den lilla katten med den stora hobbyn!

Måste berätta lite om våran Nova. Igentligen skulle hon inte finnas till då alla kattungarna plus mamma katt blev riktigt dåliga i magen under uppväxten, 4 av 6 ungar klarade sej och Nova skulle tas bort då hon inte kunde behålla någon mat och inte svarade på medicinering. Dagarna innan jag skulle ta bort henne bytte jag foder och på ett par dagar var alla katter bra i magen! Nova klarade sej med nöd och näppe och vi behöll henne för hon var pytteliten.
Nu har det visat sej att hon har en märklig hobby, hon samlar på godispappapper...... Inte vilka som helst utan de gamla Rollo, Mintolux, och vissa fruktkolor. Hela familjen är aktiva i Novas godispapper och det höll på att bli kaos när Konsum, Fjugesta tog bort en del av dessa samt att Rollo bytte till glansigt papper på kolorna! Nova hade stenhård koll på lördagsgodispåsen och satte sej vid den och väntade, vi fick testa med att riva en bit från påsen och det dög så länge. Vad gör hon då med pappren? Jo, bär runt på, lägger i sin matskål eller vid vattnet, Linda har hittat en massa papper under sitt täcke och när det är dags att sova kommer Nova med Linda in och lägger godispapper på kudden.
Men så igår var det biokväll för Mackan och mej och båda skrek ganska högt när vi såg att de hade både de gamla Rollo och Mintolux! Mycket kola blev det i biogodiset! Väl hemma var Novas glädje obetalbar att se, hon kom direkt när man prasslade lite med pappret och så tog hon det i munnen och försvann.
Här kommer ett par stilstudier.......

 

Roliga barn!

Ibland kan man undra vart barn får allt ifrån..... Som härom dagen när Richard och jag kollade på tv och jag frågade honom om han tycket jag skulle söka till Robinson, jag fick ett märkligt svar som på något sett var väldigt genomtänkt. Han svarade: -Nej mamma, tänk om du skulle bli kär i nån där, eller så blir nån kär i dej och så blir det pinsamt! Hmmm, jaha?! Nu var det kanske inte det jag hade i avsikt.... men ett ganska intressant svar!
För nån dag sedan pratatde jag med Linda i telefonen och jag undrade vad hon gjorde. -Richard har fått en spade i huvudet så jag ska plocka en blomma till honom, men jag hittar ingen blomma och nu är Richard försvunnen! Sedan försvann hon med och Mackan berättade att Rickard trampat på en spade så den for upp och han hade blivit tillsagd att den snart skulle nocka honom men envisa ungen fortsatte och efter några tramp till fick han den på nosen. Stackars Rickard förstod nog att hans pappa kanske inte tyckte sååååå synd om honom så han valde att gömma sej en stund för att sedan komma fram som en glad kille igen.


Den trevliga Kex & Ostkvällen som gick sådär........

Mackan och jag var barnfria och hade laddat med goda ostar, bra film (Tropic Thunder, rekomenderas) och Marabou Helnöt, brasa, candel lights osv. Efter ett tag började det lukta lite konstigt, det gamla doftljuset tänkte jag, men det blev värre och så såg Mackan att det rök i glipan mellan spiskasetten och öppna spisen. Nåt låg och smälte, nu var stanken riktigt stickande och rummet rätt rökfyllt... Jag hittade en lång grillpinne och kunde pilla ut ett Bratzhuvud och nån annan plastig figur som ett av kidsen gömt.... Vuxenmyset var som försvunnet i all rök, istället för att mumsa på goda ostar i brasvärmen fick vi sitta som två fotbollshuliganer med halsdukar och luvor så bara ögonen syntes i korsdraget..... Tillslut, efter en hel del pausande och trixande kunde vi kolla klart på filmen, som var riktigt bra!!! Det där med plaströk är ingen hit, det luktar fortfarande plastfabrik på övervåningen! Hur slutade vuxen kvällen då? Knappast i romantikens tecken då vi gjorde som vi brukar, somnade i varsin soffa....


Våra gamla travare..... goes vilda western!

Anna och jag har ju varit lite nervösa över hur bilderna skulle bli i tidningen, hår, hästsnor, öron som inte är spetsade mm men det visade sej bli riktigt bra bilder! Till och med Annas galna katt Simba fick va med på extreme closeup;-)
Texten var bra förutom att Anna nu mera bor här i Kvistbro, jag tar hand om gamla travare.... Ivona är 8 och jag köpte henne vid 2 års ålder, och sedan det värsta av allt! Man kunde hoppa, rida dressyr och rida vilda westernridning, vilda western.....! Vad ska folk tro, stackars westernryttarna!

Nu kan det bli hur som helst!

Idag blev Anna och jag interjuvade och fottade av NA ang våra hästar och "hästlivet". Pratet gick bra och vi båda kände att vi fått fram det vi ville. Men hur ska bilderna bli????? Vi fick rida på gärdet, Lady skrittade i fin form och Ivona trixade som vanligt, gå bredvid varandra som fotografen ville fanns inte på världskartan, gå snyggt och prydligt på vägen gick inte det heller. Anna fick fräsa runt på gärdet vilket jag tackade vänligt men bestämt nej till. Sedan var det dags för "extreme closeup" då börjar Lady nysa helt ogenerat på allt och alla, även fotofrafen. Så där stod vi, med hjälmfrilla, nersnorade och viste inte åt vilket håll vi skulle titta åt...... men närbild blev det. Jag hoppas på ett väldigt bra retusch arbete!

Do you wanna be on top?????

Tydligen har nån räknat ut att alla (vilket jag inte riktigt tror) får en viss tid av medial uppmärksamhet. Om det nu stämmer så är min tur nu, men det började nog i höstas när jag hade stallhelg och lyssnade på P3. Det dök upp en tävling och jag ställde ifrån mej grepen och ringde in, och vann! Lyckades göra om samma sak några veckor senare också.
Nu är det dags att synas..... Var i  Nerikes Allehandas fotostudio förra veckan och blev plåtad med ridbralla på, de har en sida i lördagsbilagan Latte som heter Plagget och där får man berätta om sitt allra bästa plagg. I mitt fall ridbyxa. Jag berättade lite om hästarna och reporten tyckte det var intressant så hon hörde vidare med sin kollega som skriver en artikelserie om husdjur. Så imorgon kommer hon ut till stallet och gör repotage om hästarna och om Anna och mej.
Hemma går jag inte längre under namnet Arga Mamman utan tilltalas numera Modell Mamman.
PS. Vi har inte sett korten än!!!!! DS.


SnyggTiger

Var bara tvungen att lägga in två kort på min snajdiga Tiger, eller S*Tomali´s Mofasa som han heter i stamtavlan.




RSS 2.0